2010-02-11:

Tog nya prover i förra veckan. Fyra månader sedan sist. För en gångs skull var jag ledig (kontoret stängt pga kyla! – uppvärmningsproblem) och kunde därför ta det lugnt och vara vaken några timmar innan jag gick dit. Jag fick då svar på min lilla fundering ifall mitt omätbara TSH påverkats av att jag alltid är så trött och svårväckt, precis som kortisol kan vara väldigt lågt när man är nyvaken, kunde TSH ha stigit nu två timmar senare?

Nej. Det var lika omätbart klockan 10:00 som klockan 8:00. (Följd-funderingen blir väl då, är det lågt kortisol som gör mig så svåväckt varje morgon?)

Mitt TSH blir en aning mätbart om jag är underdoserad. Förra provtagningen när jag bara åt 75 mcg Levaxin, låg mitt T4 under ref, dvs 10 (ref 12-23). Då var mitt  TSH fortfarande omätbart. Vilket inte är konstigt när jag även äter Liothyronin. Mitt  T3 låg då mitt i referensområdet, alltså inget exceptionellt.  Men mitt TSH var omätbart redan innan dess.

När läkaren ringde och meddelade provsvaren började han åter surra om det negativa med omätbart TSH. Jag får dock behålla min dos och så ska vi ses till sommaren. Det är trots allt den dos jag hittills mått bäst av.

Alltså måste jag samla argument och kunskap till denna eviga dans.

Jag blir så bedrövad över alla negativa erfarenhet folk har i sitt möte med sjukvården. Sjukvården verkar mer och mer uppsnurrad i sin egen spiral, så den knappt har tid för patienterna. Ortopeder har jag stort förtroende för. Påtagliga skador verkar vara betydligt mer överkomligt, än subtila saker som hormoner och miljögifter som ansamlas i kroppen. Kunskap måste läras in om och om igen, av varje generation. Men ofta blir det fnurra på tråden mellan generationerna, eller?

Galileo tvingades förneka sin vetskap om att jorden inte är centrum för universum. Den gamla generationen behövde dö ut innan den vetskapen accepterades generellt. Vad gäller sköldkörteln verkar mycket kunskaper ha försvunnit med en äldre generation och den yngre är inne på helt andra linjer – så det här kan ta tid!

Att 70-åringar talar om hur minnet och orken sviktar, kan synas vara en naturlig del av tidens gång. Men för mig kom hypotyreosen när jag var kring 40, det är 30 år för tidigt att tappa minne och ork. Det är inte normalt! Försök få någon läkare att lyssna till det …

Med obehandlad hypotyreos var jag nästan färdig för graven. Men att man inte skall få uppnå optimal nivå på tillskott, utan bli alltmer ifrågasatt. Som om jag inte vet vad som är normalt – för min kropp, när jag mår bra … suck!

Vi har skapat ett samhälle där arbete är det enda som räknas. Kvinnor försörjer sig själva.  Men då måste allas hälsa prioriteras. Även kvinnors! Så vi har en chans att skrapa ihop till pensionen. Ingen ska rycka på axlarna åt oss när kropp och hjärna sviktar redan vid 40. Det är ingen obotlig sjukdom. Det krävs bara att läkarna arbetar MED patienterna, inte MOT.

2010-01-28:

Så blir det sagt igen. Mängden bromerade flamskyddsmedel i kvinnors blod avgör hur svårt vi har att bli gravida. Det rapporterar vetenskapsradion idag:

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?ProgramId=406&Artikel=3401317

Som vanligt inga nya kunskaper, men för första gången ‘vetenskapligt bevisat’. Traditionell invändning vore att studien ‘är för liten’. Sådana argument kan försena all forskning i årtionden. Monica Lind påpekar att denna studie bekräftar tidigare djurstudier:  ” Kom inte och säg vi måste upprepa det här i en annan epidemiologisk studie, utan säg istället att det är synd att vi har väntat så länge. Varför litade vi inte på djurförsöken som gjordes för 20 år sedan?”

Alltså en enorm tröghet i förmågan att lyssna på varningssignaler!  Även om dessa kemikalier nu är förbjudna i nya textilier, så finns dom fortfarande i mängder av elektronik, bl a datorer. Och vi har antagligen inte slängt möblerna som tillverkades innan förbjudet kom till stånd.

Brom tillhör samma kemiska grupp som klor och fluor, och hämmar sköldkörteln. En sköldkörtel ur funktion gör oss sterila.  Bromerade dioxiner stör våra hormonsystem, fortplantning och immunförsvar. Tester gjorda vid Umeå universitet visar att om det trots allt börjar brinna i en apparat med flamskyddsmedel avges mycket stora mängder. Bromerade dioxiner kan enligt Vetenskapsradion ge upp till 100.000 gånger högre halter än klorerade dioxiner, som man sedan tidigare visste riskerna med vid brand.

Brand är naturligtvis farligt. Men det är inte troligt att det krävs brand för att få gifter att avges. De finns omkring oss varje dag, om än i små mängder. Och vi samlar på oss. Uppenbart lagras det i vårt blod och i kroppens fettlager.

2010-01-25:

Livsmedelsverket erkänner på sin hemsida att det inte finns något samband mellan mättat fett och hjärtsjukdomar.

Människokroppen består av mättat fett. I synnerhet hjärnan, som består nästan enbart av mättat fett. Människans hjärna växte till nuvarande storlek och intelligens under en tid då förmänniskan höll sig nära vatten och åt mycket mussor, säl, fet fisk osv. Det gjorde oss inte feta, det ökade vår möjlighet att överleva. Nu översvämmar vi världen.

Att äta fett är väl beprövat genom miljoner år. Men för 30 år sedan fick någon för sig att fett var farligt. Tänkte väl inte att man skulle behöva forska kring ett så enkelt påstående, som att man blir fet av fett. Men så enkelt är det inte.

Miljökämpen Gunnar Lindgren har samlat en mängd ny forskning kring just mättat fett. Bl a att Omega-3, som finns i fet fisk tycks bromsa åldrandet i våra celler. Vilket forskats fram av Nancy Pedersen, professor Karolinska institutet.

Medicinprofessor Johan Frostegård vid Karolinska institutet anser att man skall äta kött, fisk, fett, grönskar  och nobba socker, mjölmat och tillsatser. Då går man ner i vikt och minskar risken för hjärtinfarkt och diabetes. Han menar att många inte mår bra av spannmåls- och mjölkprodukter.

Universitetet i North Dakota har studerat vilken föda som gav stridspiloter deras skarpaste uppmärksamhet –  Hummer med mycket smörsås. Fet mat. Alls inte socker, hur än pigg man blir i början av sockret, så slår det alltid tillbaka med försämrad uppmärksamhet någon timme senare.

Dessutom anser nu en universitetsklinik i Würzburg att fett kan stoppa spridning av cancertumörer. Kanske inte bota, men fördröja. Även bioeffekter av kemoterapi avhjälps med fettrik diet.

Nya tider, med nya synsätt verkar vara på väg.

Gunnar lindgren har egen webbsida med mycket info.

http://www.gunnarlindgren.com/

Och här är vad Livsmedelsverket erkände:

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/Fett-och-risken-for-hjart-karlsjukdom/

2009-12-08:

Jag är alltså inte längre rädd för mättat fett. För att skaffa mig en egen uppfattning  väger jag mig varje dag och söker samband mellan olika födoämnen. Mättat fett har inte en enda gång visat sig på vågen. Vilket dock ris, potatis och annan stärkelserik (kolhydratrik) mat gör. Sädesprodukter slutade jag med för flera år sedan, varefter min mage blev snäll och glad.

Naturligtvis ska man inte bli förhäxad av vågen. Att mäta sitt midjemått kan vara mer talande. När jag insjuknade 2003 hade jag tio cm mer i midjan, trots att jag vägde 15 kilo mindre. Jag hade inte heller slutat med gluten då, så jag kan ha varit uppsvälld av flera orsaker.

Smör är inte farligt. Margarin däremot är en fabriksproducerad kemikalie, så undvik det. Många rekommenderar kokosfett, och då pratar man jungfrupressade ( inte godisfettet i silverpaket, det är ett transfett) .

Jag läste Dr Dahlqvists bok Guide till bättre hälsa och viktkontroll. Visserligen inriktad mot diabetiker och överviktiga med ’metabola syndromet’, ett förstadium till diabetes typ 2, när blodsockret börjar lägga sig strax över referens, och fettinlagringen ökar. Där kan även vi med hypotyreos ligga i riskområdet.

Människors och andra däggdjur är uppbyggda av mättat fett, och ingår därför som naturlig kost för oss. Dahlqvist säger att varje cellmembran är en kombination av mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Animaliskt fett är idealiskt bränsle för människokroppen, medan för mycket fleromättade fettsyror (vegetabilisk) gör cellmembranen instabila. För att motverka detta och stabilisera sig tar cellmembranen upp kolesterol.

Då tänker jag på våra sköldkörtelhormoner som ska igenom dessa cellmembran för att fungera. Cellmembran med tillräcklig mängd mättat fett är mer genomsläppliga, men med kolesterol blir de mer ogenomträngliga. Kan inte det vara en helt logisk förklaring till våra problem? I alla fall är det vanligt med förhöjt kolesterol innan man får diagnos hypotyreos och börjar behandla. Mitt kolesterol steg sakta men säkert flera år innan jag fick diagnos, men numera har jag normalt kolesterol, helt utan några kolesterolsänkande mediciner.

Mättat fett oxiderar inte. Det gör fleromättat fett, och kräver därigenom mer antioxidanter (vitaminer) för att hålla oss friska. Det fleromättade fettet (växtoljor och transfetter tillverkade i industrin) oxiderar och blir därigenom inflammationsframkallande i hela kroppen av olika slag, vilket leder till  kärlförkalkning och hjärtkärlsjukdomar.

Alltså, högt blodsocker och högt blodinsulin är inflammationsframkallande. Mättat fett har ingen skuld i detta.

Dr Dahlqvist gick över till LCHF, minskade 20 kg och kunde sluta med de kortisonsprutor hon tagit mot sina ledbesvär. Det låter väl lovande?

Med reservation för att alla är olika – jag har alltid mått bra av ost. Det gör inte alla. Apropå Kokosfett, så skall det färdas lång väg – därför kan smör vara att rekommendera av miljöskäl. Smör är lika bra. Jag har lärt mig uppskatta smaken, men jag tycker smör luktar illa att steka, så då tar jag hälften rapsolja, som är enkelomättad och därför helt ok. Olivolja är också enkelomättad, men innehåller klorofyll, vilket inte ska stekas.

2009-11-30:

Insulin är det hormon som avsöndras från bukspottskörteln så snart vi äter socker eller andra kolhydrater. Äter man efter vad naturen ger så sker detta naturligt under sommaren med en topp vid skördetid i början av hösten. Kolhydraterna triggar insulinet, som sätter igång fettlagringen, dvs lägger upp ett lager inför vintern. Alltså inte alls konstigt att björnar äter blåbär för att lagra fett innan de går i ide. Eller att sumobrottare skyfflar in sött ris för att uppnå sin imponerande vikt.

Insulin sätter alltså igång fettlagring. Som alltid är människor olika känsliga, i detta fall mer eller mindre snabba att spotta ur sig insulin.  Under istiderna lär de som snabbast lagrade fett ha överlevt bäst här uppe i kalla Europa. Oavsett anlag verkar hypotyreos öka denna känslighet hos många. Vi lagrar mer fett.

Vi blir mer och mer känsliga för kolhydrater. Som alltså finns i socker, all mjölmat, ris, potatis, rotfrukter, frukt, bär. Även i grönsaker – men olika mycket, och dessa – liksom vissa bär – innerhåller så mycket nyttigheter att man inte ska vara rädd för kolhydraterna i det fallet.

Våra kylskåp idag är dock välförsedda året runt. Den nya trenden att ersätta kolhydrater med fett kan vara mycket positiv, både bland typ-2-diabetiker och oss med hypotyreos. Har hört att av patienter hos Karin Munsterhjelm, att hon rekommenderar att man minskar på kolhydrater, och tar bort mat med gluten och ibland även laktos.

Även om man har typ-2 diabetes kan denna kostomläggning vara tillräckligt för att stabilisera insulinet. Inte för alla naturligtvis … men är man ute i god tid är det definitivt värt försöket.

Ofta pratar man om stress som bidragande orsak till olika sjukdomar, såväl diabetes som hypotyreos. Men vad är hönan eller ägget? Går man länge med bristande sköldkörtel-hormoner får binjurarna allt svårare att balansera den stress kroppen upplever.  Att äta mycket kolhydrater under lång tid är också stressande för kroppen. Att minska mängden kolhydrater upplever jag i min egen kropp som oerhört rogivande inombords.

De senaste 30 åren av skrämselpropaganda mot fett och stark lobbying för bröd med flera sädesprodukter – har lett till att gammal självklar kunskap glömts bort. Som att diabetes en gång kallades socker-sjuka, för att sockret var problemet. Och att fett är viktigt för hjärnan och överlevnaden.

En lång rad livsnödvändiga vitaminer är fettlösliga, dvs kroppen behöver fett för att tillgodogöra sig dem. T ex D-vitamin som vi ska få från solen (som inte visar sig särskilt ofta här i norden). Det kräver att vi samtidigt äter fett för att hjälpa upptaget.

Tänk om kostomläggning skulle vara effektivare än mediciner??

2009-11-24:

Viktigt är att inse att  TSH inte är det viktigaste. Många läkare tittar  bara på TSH. Och visst, oftast är det via förhöjt TSH många får sin diagnos, idag i blodprovernas förlovade land. Men det är inte tillförlitligt och räcker inte sedan man börjat äta tilläggshormoner. Vi måste jämföra med våra värden av fritt T4 och fritt T3. Ofta ger det en rättvisare bild. Nedan en länk om Hypotyreos i FASS läkarbok. Ganska mycket text, eftersom den tar upp många olika saker, bl a sublkinisk hypotyreos där TSh är normalt.

Skrolla ner till behandling (med Levothyroxine, t ex Levaxin) så säger man att normalvärde för TSH är 0,4-2.0. Detta är alltså en sänkning mot vad man tidigare sagt. Det pågår konstant  en sänktning av gränsen. Men just här tänker man säkert på hur TSH ‘brukar’ bli när man går under behandling. Jag är dock ett levande exempel på att inte ens undre gränsen stämmer. Med nöjaktig behandling ligger mitt TSH alltid omätbart.

Men som sagt, det finns mycket läsbart här:

http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5566

Obs! som vanligt varnar jag för att ‘inget gäller lika för alla’. Vissa människor mår utmärkt även med ett lite högre TSH, än de flesta. Vilket är ännu ett bevis för att TSH är ett dåligt värde att gå efter.

2009-11-05:

Sköldkörtelproblem har i årtionden inte fått den uppmärksamhet det förtjänar, det har trots allt blivit ett nytt folkhälsoproblem. Blir därför glad att det verkar pågå en informationskampanj, i alla fall dyker det allt oftare upp artiklr i pressen, oftast intervjuer med patienter. Viktigt att uppmärksamma detta, eftersom man vid hypo kan gå omkring med diffusa symptom i åratal, utan att förstå vad det beror på. ICA-kuriren nr 45/2009 har en artikel om en hypotyreos-patient. Viktigt att uppmärksamma både problemen att få diagnos, och att det inte är snabbt avhjälpt med ett litet piller. Gunilla i artikeln säger att hypotyreosen ledde till utmattningssyndrom. Så kan man absolut säga. Med tanke på hur hopplöst det är att komma i form igen. Webb länken funkar fortfarande:

http://www.icakuriren.se/Kropp-Sjal/Ma-bra/Kolla-skodkorteln/

även årent runt hade en artikel 2009, i nr 46. Huvudperson där är Ewa Berthagen som i samma veva startade webbsidan

http://www.hypo2.info